Det bor ett monster i min son!

Åååhhh, va trött jag blir. William får sånna härliga hysteriska utbrott när han inte får som han vill. Vi satt förrut och lekte med klossar(jag bygger torn, och han river). Men så fick han syn på lite sladdar, och skulle hela tiden dit. -Nej, sa jag och flyttade honom femtielva gånger och fick mig tillslut ett gallskrik i örat som protest. Det känns lite fel att ta upp och trösta när han blir arg över sånt han inte får göra, så där fick han sitta och skrika bäst han ville. Han måste ju lära sig att lugna ner sig själv. Efter en halvtimmes vrååååål, började han gnugga ögonen och fick lägga sig i sängen. Där fortsatte han att skrika med oförminskad styrka i en halvtimme till innan han tillslut gav upp och somnade. Jag känner mig verkligen jättehemsk, men vet samtidigt att om jag inte får ordning på hans vilja av stål nu, så blir det bara värre.