Igår satte jag William på pottan efter frukost. Han pinkade och tyckte sen att han var färdig, kravlade ut i hallen för att hitta en leksak att pyssla med.
Jaja, tänkte jag, började tvätta av och fräscha till mig själv.
När jag sen tar fösta steget ut ur badrummet så trampar jag i: det där som han gärna hade fått göra i pottan. Jag var inte den första som hade trampat i härligheten fick jag se, och följde fotspåren in i sovrummet. Där hittar jag en väldigt kladdig unge, som tydligen inte bara hade trampat i och geggat med, utan även smakat på sin kreation. Jag sätter äckelmonstret i badbaljan utan propp med duschen på, och ger mig ut och svabbar golvet, och på vissa ställen, väggarna. När jag kommer in i badrummet tvättar jag av monstret och lyfter upp honom på en handduk på skötbordet. Då lägger han en jättespya(inte så konstigt kanske). Ner i badbaljan ingen.
Detta är drömstarten på dagen va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
hahaha =) Förlåt att jag skrattar, menj ag kan inte göra annat när jag ser synen framför mig. Jag hoppas det gick bra iallafall och att du fick bort allt bajset. Sen så är det ingen fara att äta bajset, det kommer ju ut igen =)
He he får hålla med Marie och säga förlåt men *asg*
Han är iaf duktig som NÄSTAN kan gå på pottan alldeles själv, så långt har vi absolut inte kommit. Hoppas bajsmannen lugnar ner sig lite med sitt kletande bara HAHAHA Saknar dej förresten, vart har du tagit vägen?
Kramar Hannah
Instämmer med föregående talare..HAHAHA Visst är det underbart med barn?!?!!"!!
Mmm underbart men kladdigt! Kul att det roade någon, även om jag kanske var mindre road just då =)
Skicka en kommentar